2006-08-14

I korselden
Jag har hamnat mitt i en strid. AK mot JM. AK är skitsur på honom och har skällt ut honom ordentligt, och till råga på allt har hon dragit in mig i striden. Det känns inte bra. Jag är besviken på honom men inte alls på samma sätt som AK, snarare bara över att han inte visat större förtroende än så. Men jag har tveklöst varit med om värre saker så det här känns inte som något att göra en stor sak av för mig.

AK är sur på mig för att jag inte går på hennes linje och skäller ut JM. Hon tycker att jag slätar över och förlåter för lätt. Men det handlar ju om perspektiv också. I mina ögon är det här inte så allvarligt, alla har sina anledningar till att göra det de gör, och jag blir i stället arg på AK för att hon drar in mig i deras ordkrig.

Jag har inte kunnat släppa detta riktigt så idag ringde jag till JM för att få prata med honom direkt och förklara min syn på saken. Det gick jättebra och jag blev lika glad av att prata med honom som alltid. Han verkade uppriktigt glad att höra från mig, sa att han förstod mig precis och allt var bra mellan oss. Skönt att höra att det här inte kommer att påverka vår vänskap till det sämre. Tvärtom tror och hoppas jag att han kommer att tänka till lite i fortsättningen och inse att han faktiskt kan lita på mig så att det inte blir så här igen.

JM är klumpig, otaktisk och med ett ego större än Texas, men han har ett hjärta av guld och det är bra nog för mig.