2008-07-01

Provbo
Det är redan juli! Det är inte klokt. Det känns knappt som att sommaren har börjat ännu och ändå flyger tiden iväg. SL har satt alla busschaufförer i strejk vilket betyder att det är omöjligt för mig att bo hemma i min lägenhet. Därifrån går bara bussar och utan dem kommer jag ingenstans. Igår kväll fick jag alltså packa ihop mig själv och katterna och flytta hem till UP. Hos honom finns tunnelbana så vi får helt enkelt bo där tills strejken är över. Lite irriterande men lite spännande ändå.

Jobbet gör mig stressad. Så många saker som jag har att göra och som väntar på andras beslut, andras åsikter och feedback. Låt mig bara bli klar med något, låt mig bara få prioritera rätt saker i stället! Sånt här kan verkligen göra mig både stressad och irriterad.

Något som däremot funkar utmärkt är träningen. Jag har kört mina tre pass varje vecka nu ett tag och det går bättre och bättre. Jag vill och jag orkar, kämpar stenhårt under varje pass och tar ut mig fullständigt. Jag är inne i en så bra period nu och vill bara fortsätta och fortsätta, vill hellre prioritera träningen än nästan någonting annat faktiskt.

Det är lustigt hur stor skillnad det gör att ha katterna hos UP nu. Jag har alltid tyckt att hans lägenhet är död och opersonlig, men med katterna kommer liv och rörelse. Det blir så mycket trevligare att bo där när de är där också och jag ville inte ens åka till jobbet i morse.

En bra sak som har hänt är att jag och UP äntligen har börjat komma fram till en semesterplan som faktiskt känns lockande för oss båda. UP hade en massa Eurobonus-poäng som gick ut igår och han passade på att använda dem till vår semester. Vi har bokat flyg till Narvik och vi kommer att vara där i nio dagar. Det blir fjällvandring runt Abisko och sedan bil ut till Lofoten som jag tror är hur fint som helst. Det ska bli roligt att komma dit!

Om allt går vägen kommer vi bara att vara hemma och vända och sedan åka vidare ner till Paris för några dagar där innan jag börjar jobba igen. Det känns som en bra semesterplan till slut.

Vi har börjat se oss om efter familjerådgivning också. Det är ett måste för att vi någon gång ska kunna komma förbi de saker vi inte kan komma förbi - förtroendet till exempel, som aldrig har återhämtat sig riktigt efter sveket med UP's ex i början av vår relation. Det har förstört så oändligt mycket för oss och varken jag eller UP vill ha det så längre. Det måste gå över till slut. Jag måste må bra någon gång.