2008-01-29

Födelsedagsmiddag på Rött
Gårdagens chock kom i form av ett mail från AC. Jag skrev till henne för ett par veckor sedan och skrev bland annat att det var tråkigt att höra att det var slut mellan henne och JSk. Hennes svar kom först nu, jättelångt, där hon skrev att hon hade fått hjärtslag nästan när hon läste mitt mail. Tydligen hade JSk inte alls varit så tydlig med att de inte längre var ett par och de hade dessutom fortsatt att träffas mer eller mindre som vanligt även efter att han "gjort slut". AC trodde tills hon läste mitt mail att de fortfarande var tillsammans! Det känns ungefär som på lågstadiet - "jag ska säga till dig från Pelle att ni inte har chans på varandra längre". Jösses! Får man göra så??

Intervjun tidigare på eftermiddagen kändes bra i alla fall. Å andra sidan har jag varit på så många intervjuer nu som har känts bra så jag kan nog inte avgöra längre vad som är bra på riktigt och vad som bara är ett hyfsat trevligt samtal. Jag får besked om en vecka om jag har gått vidare eller inte. För övrigt har jag uppriktig panik över mitt nuvarande jobb. Det går åt skogen, rent ut sagt, och jag känner att jag snart inte orkar med alla lögner längre, alla ursäkter för att gå från jobbet, allt jag säger och gör. Det håller inte. Jag börjar nästan känna att jag måste söka färre jobb nu, bara för att inte behöva springa på så många intervjuer. Det är ju inte klokt.

Efter intervjun gick jag på stan en stund, provade lite kläder bara för skojs skull men köpte ingenting. Mitt i provandet upptäckte jag att mitt ena örhänge, julklappen från mamma, var borta. Jag sprang runt i butikerna där jag hade varit innan och otroligt nog hittade jag örhänget på golvet i ett provrum. Det kändes som ett bra tecken!

Igår var det US' födelsedag och han hade bestämt att fira genom att dra ihop några vänner på middag på Rött som är - tror jag - hans favoritrestaurang, nästan granne med hans lägenhet i Birkastan. Klart att jag måste gå dit och fira med honom! Jag var först att komma till restaurangen och UP kom en stund senare. Vi stod med US i baren en stund innan de andra droppade in och till slut var vi ungefär tio personer som åt, drack och babblade på.

US var go' och glad som vanligt - han förändrar sig aldrig och det är jag glad för. Det blev en bra kväll där jag pratade mest med US och ett par nya bekantskaper, HEk som jag bytte telefonnummer med, och en kille som jag har stött på tidigare ett par gånger men aldrig direkt pratat med. Kvällen var lyckad och det blev sent hem, men det var det värt ändå.

UP åkte med mig hem och där rasade allt desto mer. UP hade upptäckt att jag hade varit inne på hans sida på Shortcut och klickat på ett par av de personer som hade varit inne på hans sida. Han trodde att jag gjorde det för att jag var svartsjuk, för att jag trodde att han flirtade med någon av dem, och kände att jag mer eller mindre spionerade på honom, att jag ständigt är svartsjuk och orolig av mig. Jag kände mig å andra sidan felaktigt anklagad och tog illa vid mig över hans ord. Varför är det så svårt att göra rätt??