2006-10-26

One of these days
Den här dagen har inte börjat bra! Jag är trött på gränsen till medvetslös varje morgon, nästan omöjligt att komma upp, och varje morgon avverkar klockan minst två minuters tid på en normal minut så det blir samma stress, stress, stress varje dag. Idag har SL inte samarbetat med mig överhuvudtaget. Jag kom till jobbet 20 minuter senare än planerat, bara för att upptäcka att min mäklare inte har tid att lämna tillbaka min nyckel som hon har lånat i veckan för att kunna fotografera min lägenhet vilket inte blev av eftersom vädret var så dåligt och utsikten inte syntes så bra... Alltså måste jag själv åka förbi hennes kontor för att hämta nyckeln, vilket inte heller känns helt OK eftersom det innebär extra omvägar för mig, bara för att hon, som jag är kund åt, inte har tid. Jag har inte skrivit på vårt avtal ännu och just nu har jag ingen lust att göra det. Och mitt paket från ASOS har hamnat på helt fel paketutlämning så jag måste åka över halva Nacka för att få tag i det... ingen träning idag alltså.

Väl på jobbet upptäckte jag ett mail från US med en fråga om helgen och det gjorde mig nästan på ännu sämre humör, bara för att han är så kort och opersonlig i det han skriver. Inget "hur mår du?", "kram", ingenting sådant, bara rakt upp och ner det han vill ha sagt. Jag vet att det är så han låter, det har han alltid gjort, men jag kan bara konstatera att han verkligen inte har gåvan att uttrycka sig väl i skrift. Han borde gå på kurs hos JM och lära sig hur man skriver till sina vänner, och lära sig att det inte gör något att man är lite extra trevlig ibland, bara för att visa att man bryr sig.

Jag längtar efter semester nu! Bara vila och vara och må bra, sol och värme och ljus. Det vore underbart.

Som tur är kliver JM in i min usla morgon som en räddande ängel, han hör av sig på msn och får mig att skratta med allt han skriver. Jag är så glad att han finns!