2006-10-24

Forgive but not forget
Jag har för vana att nästan varje dag titta in i mina vänners bloggar för att se om de har skrivit något nytt, precis som att jag nästan varje dag kollar av min mail för att se om det finns något nytt där. Självklart kan mina vänner omöjligt veta hur ofta jag läser deras bloggar, såvida jag inte varje dag skulle lämna en kommentar efter mig.

Jag har fått veta att personen som skrev om mig i sin blogg inte alls menade att jag skulle läsa det som stod där. Vi har pratat och rett ut saker och ting och det känns bra. Vi är vänner igen, det är jag glad för. Men självklart har jag inte kunnat släppa det helt. Det har legat och gnagt och gör det fortfarande. Det är ju det här med förtroendet. Jag är väldigt känslig för dessa saker, det har jag alltid varit. Förtroendet får en smäll och det blir inte detsamma igen. Jag kan förlåta men jag har väldigt svårt att glömma. Taggen sitter kvar. Det var inte meningen att jag skulle läsa det som skrevs utan det var något som bara skulle komma ut bakom min rygg. Gör det saken bättre eller sämre? Jag vet inte.