tisdag 24 oktober 2006

2006-10-24

Genombrott
Igår kom jag fram till något stort! Jag satt och tittade på bilder från Brunkebergsbalen och där fanns en bild på US tillsammans med två tjejer, i den fotoserie som togs när vi alla kom till Sollidens entré. Jag tittade på bilden och kunde så väl se hela gången framför mig, US som poserar framför fotografen med ett stort leende, med en arm om varje tjej. Han ser så otroligt nöjd ut. Och med ens slår det mig! Han är ju precis som TE!

Jag förstår inte hur jag har kunnat missa det här förut. Jag tänkte på det i fredags när jag träffade TE och JM. Att TE var så flirtig och fysisk av sig, trots att han har flickvän sedan länge. Och jag tänkte i fredags att TE är en kille jag aldrig skulle vilja bli tillsammans med, eller ens dejta, just för att han är som han är. Han är absolut inte boyfriend material. Igår insåg jag som i ett slag att US ju är precis likadan! Flirtar med allt som rör sig, väldigt fysisk, men utan att mena något med det för det mesta. Han kommer ju inte att ändra sig. Han kommer alltid att vara som han är. Och om jag inte kan tänka mig att bli tillsammans med TE så måste det ju också betyda att jag inte kan tänka mig att bli tillsammans med US, för de är likadana.

Sedan kunde jag ju inte låta bli att spinna vidare på det där, parallellen TE och US. De har så otroligt mycket gemensamt. De omger sig med tjejer. De verkar hela tiden söka uppskattning och bekräftelse från det motsatta könet. De vill vara omtyckta av alla, de vill vara populära och eftertraktade och känna att de är attraktiva. De är värdelösa på att hantera konflikter. Hos TE visar det sig i att han ständigt blir kvar i dåliga relationer, som att han inte vågar ta steget och bryta för att det är så mycket enklare att vara kvar. Hos US visar det sig i hans beteende mot mig. Han har inte vågat vara ärlig och säga vad han tycker. Och när han väl insåg att jag tycker att han har betett sig illa, då hanterade han det genom att ignorera mig, behandla mig som att jag var osynlig. När jag väl tvingade honom till en konfrontation gjorde han allt han kunde för att så fort som möjligt komma därifrån. Så både TE och US är klart konflikträdda, och hopplöst dåliga på att hantera jobbiga situationer som innebär att de kan riskera att ställas i dålig dager.

Allt det här leder till en slutsats och det är att TE och US, grabbarna som utstrålar ett självförtroende större än Texas, i grund och botten nog är extremt osäkra på sig själva. Det här har jag tänkt på förut också. De verkar så säkra men är så osäkra. Och de kommer aldrig att förändras. Man kan ha goda intentioner men man kan inte förneka vem man verkligen är och man kan aldrig, aldrig fly från sig själv. Det spelar ingen roll hur långt man springer.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida