2010-11-04

Tid att andas
Vi körde samma pass igår på träningen som i måndags. Allt i ett svep, backar och flack körning, fyra minuter vardera, ingen vila, bara köra, köra, köra. Sjukt jobbigt och jag kämpade på men hade inte riktigt samma kraft i benen som i måndags. Nytt försök igen på måndag, styrketräning i kväll och däremellan vila och promenader.

Den här dagen kommer att bli lite lugnare än igår. Jag har inga möten och längtar tills dagen är slut för då kan äntligen lugnet infinna sig lite. I morgon är det halv dag och jag kommer att jobba hemifrån och sedan är det helg! Det känns otroligt skönt att vår resa till slut är bokad och klar och igår kväll kände jag för första gången på länge att vi faktiskt inte hade några direkta måsten utan att vi kunde unna oss att ta det riktigt lugnt, bara sitta i soffan och koppla av och inget mer än så. Nu är jag fattigare än fattigast, de senaste månaderna har ekonomiskt sett verkligen inte varit roliga med alla utlägg för bröllopet och resan som kommer på en gång. Men snart vänder det äntligen! Det är bara att accepetera att vissa månader kan jag inte spara och lägga undan så mycket som jag skulle vilja, men det går upp och ner med den biten.

Idag står ett återbesök hos optikern på lunchschemat. Vi får se hur det går. Den här veckan har jag åter testat att använda båda linserna och det har faktiskt fungerat ganska bra. Jag har klarat att sitta hela dagarna på jobbet framför datorn utan att behöva stoppa i mig en massa värktabletter och det är ett stort framsteg. Den vänstra linsen har jag fortfarande inte vant mig vid riktigt utan kan tycka att den skaver och känns lite obekväm, men på det hela taget har det ändå gått bra. Fast i morgon ska jag nog använda glasögon igen, åtminstone de timmar jag är på jobbet. Jag behöver pausa lite ibland.

Jag har tackat ja till frågan från SS och EE om att följa med till Vingåker, mest för U som behöver ny jacka och kanske kan hitta en till bra pris där. För min egen del är jag fortfarande ambivalent. Jag har noll lust att umgås med EE's hemske sambo MB en sekund mer än nödvändigt, och jag är fortfarande superirriterad på SS som i vanlig ordning är totalt respektlös och bara tänker på sig själv. Jag har helt enkelt tappat intresset för att umgås med henne i fortsättningen om hon inte är beredd att göra en rejäl förändring, och enda skälet till att jag åker med till Vingåker är för att upprätthålla relationen med EE. Henne tycker jag ändå bra om, även om jag kan erkänna att hon skulle ligga klart bättre till om hon inte var ihop med MB. Nej det är inte lätt med relationer, det är så sant!

I morgon åker U iväg på Ålandskryssning. Han åker med Batalj-gänget, sitt gamla ölgäng med TF i spetsen. Jag har tackat nej, känner inte att det här är min grej och att jag inte har så stort utbyte av en sådan resa. Så jag stannar hemma. Jag har blandade känslor inför att U åker iväg. Å ena sidan känns det knappt som att jag bryr mig. Å andra sidan bryr jag mig jättemycket och vet att jag säkert kommer att vara lite avig mot U på lördag när han kommer hem.

I morse pratade vi om det där igen och U sa att ingenting kommer att hända som inte skulle ha hänt om jag hade stått bredvid. Jag frågade U hur det var i somras när han var på sin grabbresa till Visby och tog ett nattbad med några tjejer som han träffade på vägen hem från krogen. Hade han gjort det om jag stod bredvid? U dröjde alldeles för länge med att svara och hans tystnad var tydlig - han hade inte gjort det om jag hade varit där. Jag tänker på det här med förtroende. Vår grundregel är att inte göra det man inte gör om den andra är med. Men jag vet också att U inte alltid lever efter den regeln och det är nog en misstanke som alltid kommer att gnaga i mig på något sätt. Vi har en alltför dålig historia bakom oss för att det ska vara problemfritt när han är ute på egna äventyr.