2006-07-20

Frihet
Idag hade jag mitt sista besök hos sjukgymnasten. Det känns helt otroligt! Jag är inte alls återställd men så bra som jag kan bli med hennes hjälp. Resten får komma med tiden, med egen träning, om det kommer vill säga. Jag bröt min vänstra handled för några år sedan, ett enkelt, okomplicerat brott, och där har jag inte återfått samma rörlighet som innan. Den här gången, höger handled, var betydligt mer komplicerat. Småbitar bara. Operation och lång rehabilitering. Jag har förlorat känseln på ovansidan av handen, den kommer troligen inte tillbaka, men för övrigt kan jag faktiskt leva ungefär som förr nu. Enda svårigheterna numera är när jag tränar, då känner jag av det, men jag gör så mycket jag kan.

Igår var jag på spinning. Hade verkligen sett fram emot det men blev besviken. Det var en sommarvikarie och hon var så tråkig! Musiken var rena sömnpillret. Musiken är jätteviktig för spinning - tråkig musik är rena döden medan bra musik verkligen lyfter hela passet. Jag hade inte ett dugg lust att styrketräna efteråt men jag körde en snabb vända i alla fall. 30 armhävningar varav 5 på fötterna.... det gjorde ont! Men skam den som ger sig. Jag ska klara det här, jag ska bli bra! Sedan var det dags för hantlar. Och det gick jättebra! Jag körde alla tre set för biceps med 11-kiloshantlarna och det var faktiskt bara de allra sista lyften som kändes riktigt tunga. I triceps var det 8 kilo som vanligt, jag kanske kan försöka lägga på lite där också snart, och i axlar körde jag ett set med 8 kilo och två med 9 kilo. Snart är jag uppe i mina tidigare maxvikter igen och det känns så bra! Så roligt!

Jag kan inte ens beskriva vilken lättnad det är att slippa sjukgymnasten i fortsättningen. Det har varit ett betydligt större stressmoment än jag kunde ana. Men nu är det över. Nu är jag fri!