2006-07-18

Att våga tro
Jag vet att jag är hopplös med sådant här. Jag är optimisitisk i de flesta avseenden i livet. När det gäller jobb är jag bergsäker på att jag är bäst. När det gäller träning, när det gäller det mesta i livet finns det ingen som slår mig. Jag klarar allt, jag kan allt, jag har allt som krävs. Utom i ett avseende - förhållanden. Där är jag precis tvärtom. Där tror jag aldrig att det är möjligt.

Jag är helt medveten om mitt dåliga mönster men det är så otroligt svårt att bryta det, och jag vet att det beror på alla dåliga erfarenheter. Jag sa det till E i helgen, att det är som att jag har sett allt, hört allt, gjort allt, fått alla dåliga varianter som finns. Jag vet att det finns många som har det underbart. Men när det enda jag själv har upplevt är den negativa sidan, då är det svårt, för att inte säga näst intill omöjligt, att kunna tro på ett gott slut. Då är det näst intill omöjligt att tro att det ska kunna bli bra, att det ska kunna fungera. Att det ens ska vara möjligt.

Jag vet att jag måste tro på det för tankens kraft är enorm, den är fantastisk. Men hur gör man? Hur vänder man mönstret? Hur ska jag bära mig åt för att tro på någonting bra när jag gång efter gång utsätts för svek och besvikelser? Det är som Kelly Clarkson sjunger i en av sina sånger - mitt hjärta kan inte krossas för det var aldrig helt till att börja med. Hur gör man? Hur gör man?

Det är väl därför jag alltid säger som jag gör - jag vill möta någon som överträffar mina förväntningar. Förväntningarna är vid det här laget så minimala att det borde vara omöjligt att misslyckas. Men det händer ändå, varje gång. Jag önskar att någon ska höra av sig - jag möts av tystnad. Jag önskar att en date ska bli av - den ställs in. Jag önskar att han ska våga älska mig - han flyr, han gör slut, han säger att det inte känns rätt. Jag kan inte gå omkring och önska att någon annans förhållande ska ta slut, för att han i stället ska upptäcka mig. Jag kan inte hänga upp mitt liv på att hoppas på någon som inte ens är tillgänglig.

Jag insåg inte att det var så mycket begärt att det bara ska fungera till slut. Men nu vet jag.